Slog på mig själv
Jag sprang och sprang. Allt för att slippa känna. Döva ångesten. Springa ifrån allt som var jobbigt. För att bli trött. Så trött att jag kunde somna av utmattning.
Jag sprang för livet. Jag ville inte ha det som det var. Jag ville leva, men inte såhär. Jag stod inte ut.
Jag ville slå och sparka, riva sönder och bitas. Jag hatade vad andra gjort mot mig. Men jag började slå på mig själv.
Jag började hata mig själv. Tyckte inte jag var värd något. Inte värd att må bra. Inte värd att finnas.
Inte värd MAT
Kommentarer
Postat av: Anonym
du beskriver vad jag känner just nu...
Postat av: Sara
Det hade kunnat vara jag som skrev det här... Så bra beskrivet!
Kram
Trackback
